Köpglädje

Ett besök på Väla genererar många intryck! Numera är det så stort att när man kommer ut från en affär så får man tänka efter vilket håll man kom från. Att bara gå runt hela köpcentrat utan att gå in i någon affär måste ta minst 20 minuter, men så är ju Väla numera Sveriges största köpcentrum!

Jag gick in i många affärer denna lördag i mars och det blev ett flera timmar långt besök. En första reflektion är hur olika bakgrundsmusiken är i olika affärer och hur olika de påverkar mitt köpintresse. På MQ strålade rytmisk dansmusik ut som gav mig en känsla att flyta med och ta in intrycken av vårens nya kläder. Men det skapade inte ett intresse att stanna upp för att ta några plagg och gå in och prova. Det hade stört rytmen och flödet. Nästa affär var Esprit med mera dämpad musik och även om jag inte köpte något så var det lättare att ta till sig utbudet. Jag kunde också konstatera att Panduros kunder tydligen är så kreativa att de inte alls behöver någon musikhjälp när de botaniserar bland papper och pyssel.

Efter ett varv på Väla vet jag i alla fall hur vi kommer att se ut i sommar. Stans gator kommer att fyllas av människor som nyss ankrat sin segelbåt i marinan, eller ser ut som om de gjort det i alla fall. Butikerna är fyllda av röda, vita, blå sommarkläder med marint snitt. Jag var inte inne i några skoaffärer men jag skulle bli förvånad om inte seglarskorna kommer till heders igen som komplement till alla randiga toppar.

Ett besök på Väla innebär många frestelser men den här gången tog jag mig hela varvet runt från Åhlens, där jag provade en svart kofta, och tillbaka till Åhlens utan att gå ifrån min inköpslista.

* gå-bort-present

* ny plånbok

* svart kofta - efter utvärdering av Välas hela sortiment blev det den på Åhlens

Två meter från utgången låg så de förrädiska kuddarna. Jag har ju varit på jakt efter nya soffkuddar ett tag så det var väl bara ett halvt spontanköp. Men min ambition att hålla mig till present-plånbok-kofta sprack.

Men min nya plånbok är fantastisk! Jag tittade säkert på ett tjugotal olika, alla snarlika, nästan alla svarta, inte alltför stora. Tills jag hittade plånboken med stort P! Plötsligt var den där, en stor ljus skapelse, inte alls sådan som jag tänkt mig. Men så öppnade jag plånboken och jag visste direkt att detta var min. För visst måste det vara rätt plånbok om jag öppnar den och blir glad av det blommiga vackra fodret som påminner om våren. Vad gör det då om jag köpte ett par kuddar extra, med den här plånboken blir jag lika glad var gång jag öppnar den även om pengarna är slut!