Boktjuven

"Köp den, låna den eller stjäl den, men framför allt: Läs den!"

Så står det på omslaget av Boktjuven av Markus Zusak.

Jag började läsa den en gång, men kom bara några kapitel den gången, minns inte längre varför. När min sextonåriga dotter nu uppmanar mig att läsa boken, tar jag den åter till mig. Och den här gången kan jag inte sluta läsa.

Den är vacker och omskakande, det är godhet och ondska sida vid sida, berättad av, eller jag ska kanske hellre säga målad av, döden. Det är värme i kylan. Det är hopp i hopplösheten. Det är kreativitet i en omöjlig tid. Det är berättelsen om livet i en liten tysk ort under andra världskriget. Trots att, eller kanske bara därför, som handlingen och slutet antyds flera gånger under berättelsens gång, drivs jag att vända sida efter sida för att få veta. Jag drivs av en inre konflikt att jag vill fort läsa vidare för att följa Boktjuven, samtidigt som jag inte vill att boken ska ta slut och bli tvungen att ta förväl till huvudpersonerna.

Detta måste väl vara ett kännetecken på en läsvärd bok!

Jag blir Liesel. Den lilla flickan som fascineras av ord och böcker. Jag känner ett starkt släktskap med Hans Hubermann. Dragspelaren med glimten i ögat och en cigarett i mungipan. Och visst känner man Rosas omtanke innanför fasaden. Men jag känner mig inte så modig som de. Tvärtom känner jag en feghet i att jag inte förmår ta till mig all den grymhet som utspelades i Nazityskland. Eller i de konflikter som utspelar sig i vår värld idag. Eller kanske är det enbart en försvarsmekanism. Jag känner mig oerhört tacksam att jag inte var Liesel eller har behövt uppleva krigets fasor. Gång på gång när man läser eller hör om historiska eller aktuella krigshändelser kommer frågan: Hur kan någon behandla andra människor på detta sätt? Jag förväntar mig inget svar. Jag tror inte det finns något svar som är möjligt att förstå!

Jag hoppas och tror att jag i alla fall har en del av Liesels omtanke och kreativitet att dela med mig av.

Tack A, för att du fick mig att läsa boken <3

Du som ännu inte läst boken, följ hennes råd du också:

Läs den!